- Joacim Petersson
Bitcoins ekosystem – Noder
Dags för fjärde uppföljningen av Bitcoins ekosystem och som tidigare, först ut Noder.
Under Fördjupning så gör jag ett försök att förstå OP_VAULT, månadens hetaste BIP bland core devs som kommer att göra livet enklare för oss alla när det läggs till i Bitcoin-koden.
Det skapas inte några nya pengar i Sverige (eller i resten av västvärlden) de senaste 9 månaderna vilket är väldigt ovanligt men vi ser inga konsekvenser av det. Många menar att detta är ett tecken på en kommande finanskris som 2007-2008 så jag har gjort en sammanfattning av händelserna då som referens, under Övrigt.
Tidigare inlägg om noder: 2022-09-06, 2022-10-28, 2022-12-14, 2023-02-09
Mätningar

Källa: https://bitnodes.io/

Källa: https://1ml.com/
Kommentar: 4.700 fler Bitcoin-noder och 350 LN-noder på två månader.
Spännande att se tillväxten, dels för att det krävs ett stort engagemang för att sätta upp en, dels för att när man gjort det så ökar kunskapen om Bitcoin rejält
Utveckling protokollen
Bitcoin Core
Aktuell version: 24.0.1 släppt 2022-12-11 https://bitcoincore.org/en/releases/24.0.1/
Samma version som i senaste inlägget
Lightning
Aktuell version LN standarden BOLT: 11, release-datum: oklart 2021?.
Version av LND: 0.15.5-beta (används av Umbrel och därmed min LN node). Ingen uppdatering sedan senast
Kommentar
Mycket rykten om att det jobbas intensivt med BOLT12 som dessutom kantas av en het debatt kring nyttan med uppgraderingen.
Nyheter
Inga nyheter hittade.
Fördjupning
Inga Bitcoin-nyheter på Twitter men ett steg ner på kod-nivån så har aktiviteten troligtvis aldrig varit större. Små notiser om att man framgångsrikt testar RGB på Lightning vilket kommer att ge oss aktier, kvitton på cykeln, biljetter och NFTer på LN som vi blixtsnabbt nästan gratis tar emot och skickar vidare vid behov. Eller de första Layer 3 som bygger på Fedimint.
För Bitcoin core så är det nog som vanligt, en stor mängd idéer som diskuteras parallellt och just senaste månaden så har det varit ”transaktionskoden” OP_VAULT som varit hetast. Idén är från 2016 och går ut på att man ska kunna skapa en ny typ av plånböcker som kallas valv (vault) som ska reducera risken vid self custody.
När man skapar ett valv så anger man en adress till vilken Bitcoinen ska flyttas till om det händer något typ att man blir av med sin telefon och slarvat bort backup-orden. Antingen så kan man trigga flytten själv via ett separat program/hemsida eller så kan man anlita en tredje part, ett WatchTower som jag antar kan var ett företag eller någon släkting. Valvet kommer samtidigt att fungera som en vanlig plånbok vilket verkar vara den tekniskt svåra biten att lösa.
Valv känns ju som ett viktigt steg för att få fler att använda Bitcoin, idag måste man ju vara entusiast för att förvaringen ska kännas säkert.
Bitcoin core-världen är svår, även om jag lagt drygt en timme på att läsa på om OP_VAULT inklusive White paper så är jag inte säker på att jag förstått kärnan, fått någon uppfattning om alla är överens om att detta är bra idé eller när den eventuellt kan genomföras. Min gissning är att man behöver lägga mycket tid under en lång tid på Bitcoin talk och Bitcoin dev mailing list för att hänga med och det är jag inte intresserad av, jag vill ju bara ha en överblick och fortsätter som tidigare, känner ändå att det ger en del.
Övrigt
I måndags kom februariuppdateringen av SCBs Finansmarknadsstatistik och trenden från de senaste 9 månaderna fortsätter: det skapas inga nya pengar (mätt som M3), privatpersoners sparpengar minskar för första gången sedan 1999 och lånetillväxten är rekordlåg. Fler grafer i slutet av inlägget.

-0,8% för M3 de senaste 9 månaderna vilket bara hänt vid tre tillfälle tidigare där alla tre varit ekonomiska kriser
9 månader är inte blipp utan detta kommer att få konsekvenser men vilka, blir de långvariga och vad händer sen? Och när ska vi börja se tydliga tecken på konsekvenserna?
Fler och fler pratar om att vi kan var på väg mot en ny finanskris som vi såg för 15 år sedan och nedan en sammanfattning av de viktigaste händelserna då (från Wikipedia):
Maj 2005, Michael Burry (The big short) köper sina första CDS (credit default swaps) från Deutsche Bank
Augusti 2006, amerikanska 2/10 yield curve blir negativ
Juni 2007, all time high på Dow Jones för att sedan gå ner med 50% under 1,5 år
Juli 2007, de första hedgefonderna börjar gå i konkurs
Augusti 2007, BNP Paribas drar sig som första bank ur delar av Eurodollarmarknaden, för hög volatilitet på räntorna
September 2007, första banken går i konkurs, brittiska Northern Rock
September 2007, Fed gör sin första utav många räntesänkningar från 5,25% som blir 1% ett år senare och vidare ner till 0,25% i början av 2010
Hösten 2007, arbetslösheten vänder snabbt uppåt från 5% till 10% sommaren 2010 när den börjar vända ner igen
Mars 2008, Bear Stearns konkursmässiga, köps av JPMorgan Chase
September 2008, Lehman Brothers går i konkurs och världen var minuter från en komplett global finansiell härdsmälta, ingen visste vem som var konkursmässig eller saknade likviditet. Detta undveks genom en koordinerad global injektion av likviditet
Q4 2008, första kvartalet med negativ BNP-utveckling i USA efter fyra års stadig nedgång. BNP blir positiv 2010 igen men återhämtar sig aldrig till samma nivå som 2005
Hösten 2008-2010, oräkneliga räddningspaket från världens alla regeringar och centralbanker
En global finansiell kris som världen aldrig återhämtat sig från där den utlösande faktorn var amerikanska husmarknaden, som snöflingan som startar lavinen.

Tidsförloppet var långt, ca 5 år och krisen böljade fram och tillbaka för att nå ett crescendo hösten 2008. Likheterna med idag är stora, amerikanska 2/10 yield curve blev negativ i somras, kanske krisen startade i september då bl.a. brittiska pensionsbolag höll på att gå i konkurs, sedan en lugnare period fram tills de senaste veckorna och nu kanske det lugnat sig igen.
Eller så är vårt ekonomiska system så robust så att vi bara har någon typ av paus innan vi återgår till det som varit de senaste 30-40 åren. Ingen har inte svar på frågorna ovan och det blir bara rörigt i huvudet när jag tänker på det.
Bilagor
M1 för hushåll, det vill säga kontanter+kontoförda pengar man kan ta ut direkt, presenterad på tre olika sätt


Det bredaste måttet på pengar, M3

Lånar nedan från Nordea, samma källa, SCBs Finansmarknadsstatistik
Analysen är samma som tidigare, pengar skapas när banker ger ut lån och är det bankerna som inte vill låna ut eller vill man inte låna?