När pengar dör

Igår kom jag att tänka på att boken ”When Money Dies” som skulle kunna vara första delen i någon framtida trilogi om Bitcoins historia där vi just nu befinner oss i början av andra delen om de första spännande och jobbiga åren.

”When Money Dies” handlar om hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet och varit på min läslista i många år utan bli att bli läst. En av anledningar kan vara att jag läst andra böcker om tidsepoken så jag känner att jag har OK förståelse om vad som hände. Den extremt korta summeringen av händelserna: man tryckte upp mer och mer pengar så att staten skulle kunna betala ut löner och bidrag så att folk kunde överleva. Inte av okunskap utan man kände sig tvungna för att förhindra revolution.

I vintras så tog Sverige ett litet, litet steg i samma riktning och igår föreslogs nästa steg.

Jag får börja med en disclaimer, jag tror inte vi är på väg in någon hyperinflation eller finanskris men ser nedan mer som ett tecken i tiden om att våra pengar och ekonomiska system är trasigt och alla typ av kriser måste stoppas till vilket pris som helst. Och så är det ju valår vilket också spelar roll.

Det har inte undgått någon, el- och energipriserna har rusat och prognosen för vintern är riktigt bister. För att kompensera Sveriges husägare få fick alla 6.000 kr i vintras och igår så föreslog Moderaterna att husägarna i södra Sverige ska få ett pristak på 1,25 kr/kWh (kraftig förenklat) medan prognosen ligger på ett pris på 4-5 kr/kWh. Kristersson förklaring ”vi kan inte låta dem gå från hus och hem” låter ju såklart rimlig även om kostnaden är beräknad till 15 miljarder.

Men … i all media saknades det någon typ av kritisk diskussion om det är rimligt att alla Sveriges skattebetalare ska betala bidrag till ca 25% av befolkningen som har varit de stora vinnarna av vårt ekonomiska system de senaste 50 åren (killgissning, 40% bor i villa, vet inte hur många som bor i elområde SE3-4). Som Robin Hood fast tvärt om, från de som bor i hyreslägenhet till de som bor i villa, från familjer i norr till de i söder, från unga till oss gamlingar.

Ränteökningen är ju samma sak som elpriset, den drabbar villaägarna mer än de som bor i lägenhet. Totalt finns det ca 5.000 miljarder i bostadslån i Sverige så om räntan går upp med 1% så blir kostnadsökningen 50 miljarder, ungefär samma kostnad som föreslaget på elprisstöd men för alla Sveriges bostadsägare. Dags för ett nytt räntekompensationsbidrag, ungefär som jag förstått fanns på 70-talet?

Nu är vi inte vid +1% än, upp ca 0,4% senaste halvåret

SCB rapportera boräntor och total belåning månadsvis. SWE-2 = ränta på 2-årig svensk statsobligation, SWE-REPO är det Riksbanken idag kallar Styrräntan, dvs den räntan bankerna får på sin konton hos Riksbanken.

By the way, kanske är det så att en del saker måste förenklas i media men en sak är ju tydlig ovan, Riksbanken styr inte över bostadsräntorna, det är den tidsserien som har lägst korrelation med ett genomsnittligt 3-månaders bolån.

Korrelationen 2019-2022 mellan 3 månaders bolån och svenska räntor

Jag är helt säker på att alla politiker är livrädda för fallande bostadspriser och den systematiska risken det skulle innebära för hela Sveriges ekonomi då alla bankers balansräkningar till största delen består av bostadslån. En snabb titt i en av världens säkraste banker, Handelsbanken, så står bostadslån till privatpersoner för ca 70% av deras tillgångar, hissnande 2.300 miljarder kr. Bankens egna kapital motsvarar knappt 8% av detta beloppet, resten är dina sparpengar eller upplånat på ett eller annat sätt.

Så skulle bostadspriserna falla kraftig och bankerna blir tvingade att ta kreditförluster så går det fort utför och detta vill alla undvika till i princip vilken kostnad som helst. 15 miljarder i elprisstöd är en no-brainer hur orättvist det än är. Eller räntekostnadsersättning, eller sänkt skatt på drivmedel, eller sänkt matmoms osv, allt för att undvika ett kraftigt prisfall på bostäder.

För något år sedan cirkulerade en idé bland några ekonomer hur vi skulle lösa problemet med bostadslånen. Förslaget var rätt snyggt, vi flyttar en del av dem till staten. Typ, alla personer i Sverige mellan 20 och 70 år får 0,5 miljoner kronor och har du lån måste du betala av dem. Statsskulden i förhållande till BNP upp med 50% men vi skulle fortfarande vara i topp av länder med goda statsfinanser, räntekostnaden för Sverige ner, staten lånar billigare osv. Och skulle marknaden reagera negativt så kan ju alltid Riksbanken köpa obligationerna. Finns såklart andra alternativ som att skicka pengarna direkt till bankerna utan omvägen via oss.

Samtidigt så bygger vårt ekonomiska system på att mängden pengar hela tiden ökar och pengar skapas när bankerna ger ut ett lån. Och banker vill bara låna ut till säkra investeringar som bolån så vårt ekonomiska system befinner sig i någon typ av ”cirkelreferens”-problem utan lösning.

Från SCB, mängden svenska kronor mätt som M3, dvs kontoförda pengar på banker + vissa repor. Vi är idag över den exponentiella tillväxten …

Pengar dör först sakta men snabbt på slutet när mängden pengar ökar mer än ekonomin växer, mer och mer pengar ska jaga det som bevarar värde men skapar ett samhälle med de som har tillgångar och de som inte har.

Pengar dör snabbt när banker har problem och konsekvenserna för alla är riktigt stora, oavsett om du äger din bostad eller inte, är ung eller gammal men det drabbar alltid de som har det sämst mest.

Bitcoin fixes this.