The melting ice cube

Av alla fenomen som analyseras och diskuteras gemensamt inom Bitcoin- och finansvärlden så är pengamängd och inflation det främsta och man är dessutom överens.

Centralbankerna skapar nya pengar som leder till inflation!

Vad tror ni, är det så enkelt?

Såklart inte, det finns ”inget” inom ekonomi som är så enkelt och just dessa två är synnerligen komplicerade och det finns inte någon som fult ut förstår hur respektive punkt fungerar, ännu mindre hur de samverkar, ekonomi är inte en vetenskap utan har med människans kollektiva agerande att göra. Såklart finns det många som förstår mycket men även bland dem så är diskussionerna heta där Jeff Snider (Twitter och Youtube) och George Goncalves är två bra källor men det blir lätt väldigt komplicerat.

Så här har jag förstått det:

Det finns två typer av inflation:

1. Efterfrågan är större än utbudet, det vi ser just nu inom vissa områden som bilar och energi

2. Pengamängden ökar och värdet på pengar minskar i förhållande till den totala ekonomin och ”allt” går upp i pris

Andra punkten är det alla tänker på: Zimbabwe, Venezuela, Libanon och historiskt Tyskland 1921-23, där staten skapar stora summor pengar (sedlar) och betalar med.

Båda punkterna är såklart ett problem men först punkten brukar justera sig över tid, antingen genom att utbudet ökar eller efterfrågan minskar. Just energi är extra problematiskt, det sprider sig snabbt in i alla områdena av ekonomin, t.ex. mat där energikostnaden, direkt och indirekt via till exempel gödning är en stor del av kostnaden, hittar tyvärr ingen bra siffra men någonstans tror jag att jag sett 30% av totala kostnaden. Utbudet av energi är dessutom trögrörligt, det tar tid att öka oljeproduktionen, årtionden att bygga kärnkraftverk osv. Lägger man därtill ett kanske kallare klimat som ökar behovet ännu mer så har man en giftig mix.

Inflationen som jag upplevde under 70- och 80-talet (nåja, var inte särskilt medveten om det då) drevs i grunden på av att efterfrågan var hög: mycket innovation och produktivitetsökning under 40 år gav människor i västvärlden ökande levnadsstandard i kombination med kanske den viktigaste faktorn, antalet unga människor växte från mitten av 40-talet fram till och med slutet av 80-talet.

Det finns sedan 90-talet två starka krafter som driver inflationen nedåt:

1. Demografi, från att gruppen yngre växt och spenderat så har äldre blivit den största gruppen och vi spenderar mindre, gäller hela västvärlden och Japan men även Kina (som dessutom har 100 miljoner fler män än kvinnor i åldern 20-40 år) och Ryssland (där de gamla har riktigt dålig hälsa)

2. Teknikutveckling och digitalisering, väldigt många ”prylar” blir bara billigare och billigare och många tjänster som varit kostsamma gör vi själva nu till en lägre kostnad

Där fanns ända tills förra året en tredje kraft i globaliseringen (tillverka där det är billigast) men den håller på att vända vilket kanske kommer att driva upp inflationen beroende på hur mycket den går att automatisera med 3D-prininting, robotar och självkörande fordon när produktionen kommer tillbaka.

Förra året skrev jag en serie inlägg om pengar, nedan en TL;DR (to long; did not read):

• Det finns tre typer av pengar: kontanter, ”vanliga elektroniska pengar” och centralbankspengar

• Kontanter ges ut av centralbankerna, ”vanliga elektroniska pengar” skapas av bankerna när de ger ut ett lån och centralbankspengar skapas av centralbanker

• Centralbankspengar används bara mellan banker och/eller centralbanken, det vill säga de har en väldigt begränsad användning och för en bank så är det som vilken tillgång som helst

• När centralbanker köper tillgångar, t.ex. statsobligationer så sker affären alltid med en bank och betalning sker med centralbankspengar som de skapar genom bokföring, precis som en vanlig bank

Så för att centralbankens nyskapade pengar ska nå ut i verkliga ekonomin så behöver minst en utav punkterna nedan hända:

1. Bankerna lånar ut mer pengar, eller med finare ord, expandera sina balansräkningar

2. De som sålde statsobligationen (via banken) måste använda pengarna på något annat sätt än att köpa en ny finansiell tillgång

Ingen av punkterna händer i någon större omfattning. Bankernas utlåning går till största delen till lån med låg risk som fastigheter och de som säljer till centralbankerna köper nästan alltid nya finansiella instrument.

Sedan har vi elefanten i rummet: skuggbankerna, systemet där alla lite större företag, offentlig verksamhet, fonder, pensions- och försäkringsbolag, banker med mera deltar. Där pengar lånas ut, förändringar i värden byter ägare, framtida intäkter säkras, spekulation osv genom repor, omvända repor, swapar av allt där det finns förändringar (räntor, valutor, råvaror), terminer, optioner, transformering av säkerheter från riskfylld till säker. Nästan alltid direkt mellan två parter (OTC), till största delen i dollar, i en värld där det är OK att använda samma säkerhet i flera lån (och därmed skapa mer pengar) och där en CDS (credit default swap) efter ett par steg i kedjan kan användas som betalning.

Mängden pengar i skuggbanksvärlden är okänd men betydligt större (100 gånger?) än det som rapporteras som M1 och M3 och likviditeten pulserar fram i det globala systemet, just nu verkar likviditeten vara lite lägre för dollarn stärks. Kanske en del av deltagarna tycker risken är lite för hög för tillfället och avstår att delta.

Så sammanfattningsvis om pengar, en del av centralbankspengarna kanske påverkar inflationen men det är bara en försvinnande liten del jämfört med det som händer i ”skuggbankerna” (eller EuroDollar-system, från sitt ursprung, dollar i Europa).

Jag tror inflationen som mäts i olika index är övergående men det kanske tar två smärtsamma år tills energipriserna stabiliserat sig och halvledarbristen försvunnit. Samtidigt så finns ju de två stora krafterna för sjunkande priser som jag skrev om ovan kvar och dessutom tecken på en sämre världsekonomi vilket i så fall sänker efterfrågan. Det som skulle få mej att ändra åsikt är om förväntningarna på inflation ökar hos allmänheten och att lönerna börja stiga mer än de gjort de senaste 30 åren, det vill säga 2-3% per år.

Det fantastiska finansiella instrumentet 5-year, 5-year forward inflation expectation, en swap som handlas på förväntningarna på 5 års inflation om 5 år, dvs idag inflationen 2026-2030, inga inflationsförväntningar här, samma som vi ser på långa amerikanska räntor

Samtidigt så tror jag där finns inflation på samma sätt som i Zimbabwe, pengar förlorar värde men den finns inom vissa områden: fastigheter, finansiella tillgångar, samlarobjekt (nej inte bored apes fast någon betalade $1,5 miljoner för en i natt, vill ni ha den så högerklicka och välj spara som) och en del andra områden. Lyssna på Michael Saylor, jag tror han har lyft det kollektiva tänkandet kring inflation.

Och någonstans finns det en gräns för ”staten lånar – centralbankerna köper obligationen” när systemet kollapsar, ingen vet vart. Japan har testat gränsen nu i 30 år med ständiga statliga satsningar som Bank of Japan finansierat utan att få någon effekt, ekonomin har inte återhämtat sig från 90-talets krasch och USA och EU gör sitt bästa för att haka på. i förhoppningar om att det är annorlunda här.

Nä, det har nog med förtroende för pengasystemet att göra, förtroendet finns där tills det inte finns längre. Och var försiktig med Twitter, komplicerade saker går inte att förklara på 240 tecken, inte ens i en tweet-tråd.