Uppföljning Bitcoins ekosystem – Avkastning

Förra veckan dök det upp en liten oansenlig notis från Mexiko om användandet av en sidechain till Bitcoin som på sikt kan ge oss avkastning på våra Bitcoin, läs mer under Fördjupning.

Rörelserna på räntemarknaderna den senaste veckan är historiska, hade det varit aktiemarknaden så hade det varit offentlig panik och extrasändningar i TV, nu sker det i skuggorna, i Eurodollarsystem. Som motvikt till alla doomers på Twitter så säger Raoul Pal att det vänt vilket är en riktigt spännande kontrast som jag skriver om under Övrigt.

Tidigare inlägg om avkastning: 2022-11-27, 2023-01-19

Mätningar

Ränta uthyrning av Lightning kanaler på Ambros Magma.

Ränta på ett 6 månaders $5.000 lån på Lend.HodlHodl.com.

Intäkter och avkastning på min Lightning nod.

Intäkter försäljning browser-data via Swash.

Kommentar:

30 sats per dag ... Det känns väldigt osannolikt att få 1-2% avkastning på min Lightning nod …

Jag har under senaste månaden även försökt sälja kanaler på Ambros Magma helt utan framgång trots att min nod är topp 4% av alla noder.

Nyheter

En ”nästan” nyhet hittade jag, se nedan.

Fördjupning/fokus

Om jag inte är alldeles fel på det så börjar Fritjof Nilsson Piraten bok Tre terminer med att Lundastudenten Herman Lange ”drog en växel” för att få pengar så han kunde fortsätta att hänga på Grand Hotel i slutet av 1800-talet.

En växel var ett skuldebrev som man gav motparten när man lånade pengar. Skuldebrevet innehöll villkoren för växeln som belopp inklusive ränta och återbetalningsdatum till den som hade växeln, det vill säga växeln var inte personligt. De fungerade helt enkelt som en privat sedel vars värde var kopplat till kreditvärdigheten hos den som ”dragit växeln”.

Förra veckan lärde jag mej att växlar är väldigt vanligt i Mexiko och i stora delar av Central- och Latinamerika, både bland privatpersoner och företag i alla kombinationer av stora och små belopp, direkt mellan två parter eller med specialiserade företag, med eller utan säkerheter och en fungerande infrastruktur med all typ av nödvändig service för växelmarknaden. Två av exemplen var att om man tar ett huslån så är kreditbrevet en växel så banken kan sälja den vidare och växlar som ett förskott på lönen.

Flera internationella investmentbanker köper upp växlar som de sedan paketerar i en SPV (special purpose vehical för er som fortfarande inte läst inlägget om Eurodollar-systemet 😊) och får då en produkt med hög ränta, idag 10-15% efter kundförluster som man säljer vidare.

Hela systemet är pappersbaserat och därmed osäkert, långsamt och dyrt, det vill säga som gjort för att flyttas till Bitcoins blockkedja vilket Mifiel har gjort.

Varje växel (promissory note på engelska) förses med en hash från transaktion på Liquid, en sidokedja till Bitcoin och sedan förvaras det digitala dokumentet centralt. Ägandet av växeln registrerat i Liquid och den som har den privata nyckeln till adressen med växeln får pengarna när växeln avslutas. Säljer man växeln vidare under löptiden så gör man enkelt en transaktion i Liquid.

Deltagarna på växelmarknaden, investmentbankerna och myndigheterna är förtjusta enligt Mifiels Vd och grundaren Tomás Alvarez och på bara några månader så har de satt upp växlar för $200 miljoner. De har stora förväntningar på att snabbt kunna växa både i Mexiko och i resten av Central- och Latinamerika.

Det är den andra delen av planerna som blir riktigt intressanta för vår del: att skapa digitala produkter av växlarna som handlas på cryptobörser. Någon paketerar växlar med vissa karaktäristiker, t.ex. leasing av lastbilar med en viss beräknad avkastning, skapar en security token på Liquid som sedan handlas på en cryptobörs som valutasäkrar token, både till mexikanska peson och Bitcoin. Vi kan då får en produkt som ger 10% ränta på våra Bitcoin med känd risk.

Det finns tusentals finansiella produkter som liknar växlarna ovan t.ex. Lendify och Trine (investeringar i solcellsanläggningar i utvecklingsländer) är två av dem som hade blivit mycket mer intressanta om lånebevisen handlats på en öppen marknad. Eller varför inte en korg med sms-lån med 30% ränta?

Ska bli spännande att följa utvecklingen hos Mifiel och se om deras framgång kommer att fungera som exempel för världen. Lyssna gärna på podcasten med Tomás.

Några ord om Liquid: en sidokedja till Bitcoin där transaktionerna valideras av ett antal (7?) Functionaries. Alla transaktioner är anonyma, snabba och billiga.

Övrigt

Jag tycker om kontraster i åsikter för det skapar en bredd i mina tankar. Vem har rätt, Raoul Pal som tror ekonomin och finansmarknaderna vänt eller Jeff Snider som är 100% säker att vi precis sett starten på något som kommer att bli lika stort som ekonomi- och finanskrisen 2007/2008?

Under en timme presenterar Raoul sina tankar i en monolog: all utveckling som sker kommer att öka produktiviteten och boosta ekonomin och vi står precis på gränsen för genombrott inom 100-tals olika teknologier. Precis som AI bara vara en snackis under 10 år så gick användandet av OpenAI från 0 till 100 miljoner användare på 2 månader när det väl fick sitt genombrott och det är detta som aktiemarknaden sniffat upp och värderar bolag som Tesla, Apple, Alphabet, Microsoft, Meta, Nvida, AMSL, TSCM osv som vinnare av. Han tittar på Nasdaq-grafen som jag tittar på Bitcoin och ser en dipp som vänt tillbaka mot exponentiell tillväxt.

Listan över andra teknologier som är nära genombrott är kända: självkörning, 5/6g, förnybar energi, 3D-printing, medicin- och bioteknik, AR/VR, IoT osv och Bitcoin såklart.

Just när det gäller Bitcoin så är Raoul en riktigt VC shitcoiner och ser bara Bitcoin som digitalt guld och verkar inte äga några alls. Han tror det kommer att finnas många andra blockkedjor som all utveckling kommer att ske på och att det är i dessa det finns värde. Inget av det som jag tycker gör Bitcoin till en unik uppfinning verkar spela roll och utvecklingen som sker inom Bitcoin verkar han vara helt omedveten om.

Det som hände i alla världens räntor under senaste veckan skulle i många fall inte kunna hända, rörelserna ligger utanför vad som är sannolikt.

Ett exempel är ovan där rörelsen var en 12-sigma händelse och nedan hur stor sannolikhet det är för en sådan händelse, från OpenAI. (Nu är ju inte rörelserna normalfördelade samtidigt som alla världens finansiella riskmodeller bygger på att rörelserna är just detta …).

Nedan ett exempel till, måndagens prisrörelse i världens mest handlade finansiella produkt, Eurodollar-terminer.

Eller förändringen i amerikanska 2 år/10 års räntekurva.

Eller varför inte svensk 2-årig ränta -0,6% på två dagar.

Rörelserna för räntorna startade innan SVBs kollaps men var säkert en av parametrarna som triggade ingång raset. En sammanfattning av hur Jeff Snider tolkar händelserna:

• Världens ekonomier är på väg mot en kraftig nergång. En utav 1.000-tals effekter är att kontoförda pengar i bankerna minskar mer än planerat, för alla världens banker inklusive SVB. Se Sveriges utveckling under bilagor

• Eurodollar-marknaden fungerar dåligt för tillfället, dels för att alla världens banker minskar sin risk, dels för att det alltid finns mindre likviditet i slutet av mars och september. Så det som var enkelt för några veckor sedan för en bank eller företag att få låna pengar mot säkerhet fungerar kanske inte idag och om man får låna så är det bara mot de bästa säkerheterna som amerikanska, tyska och svenska statsobligationer

• Alla flyr till säkra investeringar som statsobligationer och hedgar för lägre räntor som alltid är effekten av lågkonjunktur som dessutom ger sjunkande priser

• Risken i banksystemet blev uppenbar vilket minskade riskviljan ytterligare. Den minskande risken innebär bland annat att det blir svårare att få ett lån för att t.ex. bygga en ny fabrik

• Osäkerheten i finansmarknaden är extremt stor vilket gör att det finns stora positioner långt ifrån marknadspriset på båda sidorna av t.ex. räntor. När det väl börjar röra sig så måste många täcka sina positioner

I min värld så är sannolikheten 0 att rörelserna ovan inte får någon effekt på ekonomin och finansmarknaderna men är det något jag lärt mej senaste året är att ibland tar saker och ting lång tid innan man ser effekten. Kanske lugnar det ner sig nu och vi får ett lugnt halvår precis som 2008 då de stora händelserna startade i slutet av mars men nådde sin höjdpunkt på hösten.

Jag tror dessutom att Raoul också har rätt angående produktivitetsökningen och att det finns stora möjligheter att ekonomin på sikt kommer att gå upp kraftigt men övergångsperioden kommer att bli jobbig (vilket även Raoul tror).

Bilagor

Ytterligare en en lång tidserie med ekonomisk data som har en exponentiell utveckling med extremt högt r2-tal: pengar som hushållen har tillgängliga på bankkonton som de kan ta ut omgående, i snitt 215.000 kr/ person. Skulle gissa att medianvärdet är betydligt lägre.

Källa: Finansmarknadsstatistik från SCB

Justering tillbaka till trenden eller ett större trendbrott, det är ju frågan.

Nedgången är väl en mix av att

• Inflationen gör att man använder mer pengar än tidigare

• Flytt av pengar från konton med 0% ränta till något som ger ränta

För bankerna: måste säkra likviditet på något annat sätt som dessutom är dyrare än 0% från privatpersoners bankkonton.