Uppföljning Bitcoins ekosystem – Avkastning

Ett potentiellt fundament för framtidens kodbaserade lånemarknad med Bitcoin som säkerhet beta-testas just nu, under Fördjupning.

Och såklart lite om veckans bankkrasch tillsammans med att trenden för ekonomin fortsätter och mängden kronor är i princip oförändrad senaste året vilket inte hänt sedan 2009, under Övrigt.

Länk till tidigare inlägg om Avkastning.

Mätningar

Ränta för uthyrning av Lightning-kanaler på Ambros Magma, eller LINER, Lightning Network Rate som Nik Bhatia kallar räntan.

Ränta på ett 6 månaders $5.000 lån på Lend.HodlHodl.com med Bitcoin som säkerhet.

Avkastning på min Lightning nod.

Intäkter försäljning browser-data via Swash.

Kommentar:

0,014% avkastning på min Lightning-nod är verkligen inte mycket och jag ser inga tecken på förändring, varken upp eller ner.

Nyheter

En dubblering av antalet nästan-nyheter kring avkastning, från 1 till 2!

Den första nyheten är att man kan tjäna Bitcoin genom att sätta upp ett Nostr relay (miniserver), ska titta närmre på detta och se om jag kan gör det i min Umbrel.

Den andra nyheten, Fuji Money, skriver jag om nedan.

Fördjupning/fokus

Jag har haft ögonen på projektet Fuji Money i snart ett år med en känsla av att det kan bli viktigt utan att förstå varför men nu tror jag att jag fattat, de håller på att bygga vad som kan bli ett fundament till att belåna sina Bitcoin med hjälp av smarta kontrakt. För någon vecka sedan släppte de en beta-version på ett testnet.

Fuji Money har skapat en Bitcoin-backad stable coin, fUSD som användarna skapar själv. I deras app som är kopplad till din wallet så anger man hur stor belåningsgrad man vill ha med max 66% och sedan så får man sina alltid nyskapade fUSD. Går priset på Bitcoin ner mer än belåningsgraden så stängs kontraktet, fUSD likvideras och du får tillbaka 66% av dina ursprungliga Bitcoin.

Det är på kommande andrahandsmarknader för fUSD (och troligtvis fSEK i framtiden) som de spännande sakerna kommer att hända, när det skapas en marknad för lån i dollar (eller SEK eller BTC) med fUSD som säkerhet.

I stället för att varje bank, fond eller privatperson som vill låna ut mot Bitcoin som säkerhet ska skapa sina egna kontrakt och rutiner så använder man fUSD i stället, som typ en gemensam standard. Just standardisering av obligationer som säkerhet var grunden för den snabba utvecklingen av Eurodollarsystemet under 80- och 90-talet.

Det finns fyra gemensamma kriterier för en bank eller stor investerare för att de ska göra en investering som ett lån: avkastningen, likviditeten för investeringen, risken och likviditeten för säkerheten där fUSD skulle kunna vara lösningen på de två sista. Risken är låg, nästan 0, allt är kod och om säkerheten för lånet behöver omvandlas till ”pengar” så görs det på några sekunder (en av anledningarna till att alla banker sätter upp Bitcoin-handel?) till en mycket låga kostnad, 0,25%.

Gissningsvis så kommer även själva lånet att standardiseras så att det kan skapas en andrahandsmarknad för lånen om banken vill sälja dem vidare under löptiden.

Med låg risk så blir avkastningskravet lågt när konkurrensen blir stor, marknaden kommer att vara global, nära räntan på en statsobligation, kanske rent av lägre och säkert lägre än för ett lån med en fastighet som säkerhet som kräver mycket manuellt arbete och där det tar tid för att få sålt fastigheten om de behöver.

Fuji själva skriver inte om ovan, de skriver om att man kan skapa andra typer av marknader som att låna BTC och skapa derivat av t.ex. aktier och obligationer. En tredje del de skriver om är att det kommer att finnas en marknad för handel med fUSD/BTC så man inte själv behöver skapa fUSD.

fUSD-kontrakten finns på sidokedjan Liquid vilket gör att det ser lite krångligt ut att komma igång för man behöver L-BTC men jag är säker på att om fUSD växer så kommer jag att kunna gör allt i ett klick: BTC från min wallet till SEK på mitt bankkonto, kanske rent av på en söndag 😊.

Eftersom alla kontrakt finns på Liquids blockkedja så kan man vid varje givet tillfälle kontrollera antalet fUSD och BTC knutna till dem så ingen risk att antalet fUSD inte stämmer. En annan viktig detalj är att man såklart kan öka sin säkerhet om man är nära att bli likviderad.

Jag hoppas att vi snart får se en ketchupeffekt av all utveckling vi ser, i detta fall Fuji Money, EU-lagarna och bankernas uppvaknande så jag kan belåna mina Bitcoin på ett säkert och billigt sätt inom något år.

Övrigt

Inte en rad i svensk media om fredagens bankkrasch i USA, den näst största i historien, samma dag som Fed släppte sin rapport om att bankkrisen är över. Fem banker på drygt en månad (nedan plus Credit Suisse) känns som ett systematiskt problem och min gissning är att det inte är över.

First Republic Bank värderades av aktiemarknaden till drygt $40 miljarder hösten 2021 och $26 miljarder vid nyår, idag $0. Inget väsentligt har hänt med banken de senaste åren vilket gör detta till ett väldigt bra exempel på skillnaden mellan värdering och värde.

Detta gäller såklart inte bara banker utan många aktier, fastigheter, shitcoins och NFTer, samlarobjekt m.m. med en stor skillnad mellan värde och värdering som uppstått då det varit lätt att låna pengar och räntorna varit extremt låga.

Sakta, sakta så visar ekonomiska utfall att räntehandlarna har rätt, vi är på väg in i en global lågkonjunktur. Den innovativa grafen nedan med data från USA la vår Bitcoin-vän (?) på SEB Johan Javeus upp på Twitter för någon dag sedan.

Alla datapunkter som inte berör arbetsmarknaden är lägre än för ett år sedan, BNP för Q1 är inte uppdaterad vars utfall är lägre än förra årets.

Här hemma kom Finansmarknadsstatistiken för mars för några dagar sedan och trenden från senaste året består.

Mängden pengar mätt som M3 har bara växt med 0,9% senaste året, något som inte hänt sedan 2009.

Samma data presenterad på tre olika sätt

Mängden M1 som hushållen disponerar, det vill säga pengar vi har på bankkonton som vi kan ta ut direkt fortsätter ner. Pengarna vi sparade under pandemin är nu borta.

Trenden i detaljhandeln är samma som för besparingarna även om den är svårare att få grepp om på grund av inflationen och att det är stora variationer över året (typ semester och julhandel). Grafen nedan är SCBs index som ett 12-månaders medelvärde, det vill säga riktigt trögrörligt.

I rörliga priser, det vill säga hur mycket pengar vi betalt så har det stått stilla den senaste månaden och senaste halvåret så har det bara stigit 1,2% jämfört med senaste 4 årens trend på 4,3% (trenden sedan 1991 3,0%).

I fast priser, hur mycket varor vi fått med oss hem för våra pengar, så får vi idag 15% mindre pizza, gräsklippare eller t-shirts för samma pengar som för ett år sedan.

Räntorna visar inga tecken på att det vänt, det känns mer som det är en paus i väntan på vändningen, upp eller ner.

Ner något lite från max på både 10- och 2-års räntan och spreaden ligger kvar på nivåer vi inte sett sedan början av 1990-talet och 2008.