Introduktion till Bitcoin

Skriven av Joacim Petersson - okt 2019, uppdaterad jan 2021

Bitcoin är det mest spännande som händer bland all teknik som utvecklas just nu i det som troligtvis är den pågående tredje industriella revolutionen. Om Bitcoin får riktigt fotfäste kommer Bitcoin att påverka världen mer än internet, mycket mer. Allt som handlar om värde och pengar, 3:e part och personlig integritet kommer att förändras i grunden och som jag skrivit förut, jag tror att det är minst 80 % chans att Bitcoin blir något och att vi kommer att veta inom 5 år.

Bitcoin är svårt att förstå för det är så mycket och utöver begreppet ”digitala pengar” är det i princip omöjligt att beskriva Bitcoin i några enkla meningar. Dan Tapiero, en framgångsrik amerikansk investerare, kallar Bitcoin ”intellektuellt utmanande”, ett begrepp jag håller med om till 100 %. Detta inlägg bygger på en presentation jag håller som en introduktion till Bitcoin och jag tänkte ta det ett par steg djupare här och med fler detaljer än i presentationsmaterialet. Källorna är många och vissa saker är hur jag uppfattat och tolkat det jag läst, vissa saker är säkert fel och en del är åsikter så var försiktiga när ni läser.

Jag tror alla reagerar på ungefär samma sätt som jag gjorde när jag hörde talas om Bitcoin första gången: ”det dummaste jag hört, pengar utan backning av någon stat och som kommer att bli hackat”. Skulle man sedan få för sig att ändå börja läsa på lite så dyker det upp massor med oförståeliga uttryck:

För några år sedan började jag tänka på Bitcoin som en uppfinning och fick då ett ”ramverk” som jag kan stoppa in informationen kring Bitcoin i:

vad är det som Satoshi Nakamoto uppfunnit?
vad kan Bitcoin användas till?
kommer uppfinningen att användas?

Speciellt den sista frågan är intressant, om Bitcoin nu är så fantastiskt och genialiskt, vad är det som kan stoppa det från att bli något? Mer om det senare.

Innehåll

Uppfinningen Bitcoin

Vad är pengar?

Är Bitcoin digitala pengar?

Ekosystemet Bitcoin

Status Bitcoin

Hot mot Bitcoin

Framtiden

Uppfinningen Bitcoin

Introduktion

Vi tar det från början - Bitcoin är ”digitala pengar” som bara finns på internet. Du har dina Bitcoin i en plånbok på din telefon eller i datorn, som bankkontot och Swish i samma app. Varje gång man skickar Bitcoin till någon så får man betala en avgift som varierar över tiden. På Bitcoin.org så finns det förslag på plånböcker, själv använder jag BRD, enbart utav gammal vana, enkel att använda och fungerar bra.

Bakgrund

Bitcoin-arkeologerna har hittat ”e-post” från 70-talet där några skrev om ”digitala pengar” men det var först på 80-talet som personer inom den del av datavärlden som kallas cyberpunks på allvar började diskutera ”fria digitala pengar," dvs pengar som bara finns på internet och inte är backade av någon stat.

Cyberpunks är personerna bakom de nedrullade persiennerna som känner sig övervakade och misstror staten, banker och stora företag. Jag tror att alla har sett dem i filmer, t.ex. var Lisbeth Salanders bästa kompis en typisk cyberpunk.

Att skapa fria digitala pengar lockade till sig forskare från universiteten runt om i världen bl.a. kryptografer och matematiker. Tillsammans med de IT-kunniga cyberpunks (nätverk, servrar, databaser, datasäkerhet) så gjordes flera försök men alla lösningar krävde en tredje part som säkerställde att man inte kunde använda samma pengar två gånger.

I oktober 2008 dök det upp en ny person på mailinglistan som kallade sig Satoshi Nakamoto. Han sa sig ha löst bland annat problemet med ”dubbel spending” och publicerade ett white paper på ett komplett system. Dokumentet fick ingen större uppmärksamhet förrän i januari 2009 då första versionen av koden var klar och Satoshi meddelade att han gjort de första transaktionerna. Tillsammans med ett dussintal personer testade och förbättrade de koden under det närmsta året och sedan försvann Satoshi.

Stora efterforskningar har gjorts om vem, eller vilka, det var som stod bakom pseudonymen, bl.a. amerikansk skatteverket är väldigt intresserad av vem som äger de första 1 miljon BTC, idag värda 300 miljarder kronor, men inte ens NSA har lyckats spåra honom. Med jämna mellanrum dyker det upp personer som säger att de är Satoshi men ingen har lyckats visa eller blivit trodda.

Några kommentarer till ovan:

Bakgrund från cyberpunksrörelsen tror jag är en viktig parameter att ha med sig. Deras ”värderingar” sprider sig runt om i världen snabbt; misstron mot staten, stora företag och banker tillsammans med att personlig integritet blir viktigare för fler och fler
Bitcoin-troende tycker Satoshis white paper tillhör de riktigt stora uppfinningarna. Fackkunskapen inom så många områden inklusive ekonomi kräver ett multigeni
Att Satoshi försvann är en viktig pusselbit till varför Bitcoin är fullt ut decentraliserat och att försvinna är en del av genialiteten.

”Systemet” Bitcoin

Bitcoin är ett globalt nätverk som består av fyra delar

Utveckling och underhåll av koden
Användarna
Noderna som verifierar transaktionerna och har en kopia av blockkedjan
Miners som skapar tidstämplade block med nya transaktioner

”Systemet” står på tre pelare

Open source
Kryptering
Matematik

Open source innebär att vem som helst får vara med och bidra med idéer och förbättringar, skriva och testa kod, dokumentera osv. och koden ligger öppen för alla att använda (t.ex. på Github). Andra exempel på open source-projekt är Internet, Linux, Firefox, OpenOffice och Tor.

Det finns en löst sammansatt organisation som bygger på mailinglistor som administrerar utvecklingen och underhållet av koden. Alla ändringar eller förbättringar ”beslutas” genom att alla är överens men skulle man ha en annan åsikt så är det bara att ta koden, bygga sin egna lösning och hoppas att fler utvecklare, ”miners” och användare väljer denna versionen av Bitcoin.

Att skapa sin egna version av Bitcoin kallas fork och där finns idag ett 50-tal versioner av Bitcoin utöver den som ibland kallas Bitcoin Core, BTC, och är den 99,99% av användarna menar när man säger Bitcoin. Exempel på ”forkar” är Bitcoin Cash (som i sin tur forkat till Bitcoin Cash ABC och SV), Bitcoin Gold, Private och Diamond.

Utvecklingen av Bitcoin görs av många av vår tids smartaste personer, med olika kompetenser, från världens alla hörn, som gör det på heltid, deltid eller fritid, som privatpersoner, anställda i företag eller forskande på universitet. De smartaste vill jobba med de svåraste och viktigaste problemen tillsammans med andra smarta personer och att utveckla ett nytt pengasystem är just detta, viktigt och svårt och de smartaste lockar till sig fler utvecklare som vill vara med och lära av de smartaste.

För användarna är det enkelt, det enda man måste ha koll på är sina ”nycklar”:

den privata som är beviset för att man äger sina Bitcoin
den publika som är adressen som man skickar Bitcoin till

Nycklarna genereras när man laddar ner sin plånbok och ser ut såhär till exempel:

17CNxqtFpbvSPLYhZ5ZMikHKA4oh6CV7MJ.

För att hjälpa användarna så har det skapats ett system med backup-ord som är kopplat till din privata nyckel. OBS! Skriv alltid ner dem när man laddat ner sin plånbok – det finns ingen kundtjänst med lista över vem som har kontroll över de privata nycklarna om man blir av med dem.

Alla Bitcointransaktioner sparas i en huvudbok/journal som innehåller alla transaktionerna sedan starten i januari 2009. Databasen för huvudboken är i form av block som referera till varandra på ett sådant sätt att databasen inte går att ändra, så är transaktionen utförd så finns den där för alltid och denna typen av databas kallas för en blockkedja.

Vem som helst kan ladda ner Bitcoins blockkedja och starta ett litet program för att hålla den uppdaterad och idag finns de ca. 11.000 kopior av den runt om i hela världen. Varje nod verifierar alla transaktioner i nya block och godkänner blocken.

Skapandet av ett nytt block sker i en process, oftast refererad till som ”mining”:

När jag som användare har fyllt i mottagarens publika nyckel och belopp och tryckt på Skicka så skapas en transaktion som skickas till en ”pool”
Runt om i världen finns det miljontals med datorer, eller mer korrekt ASICS som verifierar att du äger de Bitcoin du försöker skicka genom att kolla igen alla transaktionerna som gjorts någonsin på Bitcoins blockkedja. Är transaktionen OK stoppas den i blocket som håller på att skapas
Parallellt med att transaktionerna verifieras så pågår en gissningstävling som ska utse vem som får rätt att skapa nästa block och därmed få belöningen på 6,25 BTC (ungefär 1,5 miljoner kr idag) och avgifterna för transaktionerna i blocket. Tävlingen går ut på att räkna fram ett tal mindre än en förutbestämd gräns genom att bl.a. ta information från respektive transaktion i blocket, en referens till förra blocket och ett slumptal och använda detta som input i en funktion. Svårighetsgraden på gissningen är satt så att det skapas ett block i snitt var 10:e minut
När någon gissat rätt så skickas det ut ett meddelande till alla som har en kopia av blockkedjan, blocket läggs till blockkedjan och resterande miners kontrollerar resultatet. Parallellt påbörjas arbetet med nästa block
Svårigheten på gissningen justeras ungefär var 14:e dag (efter 2016 block) med hjälp av en formel. Är det många datorer som deltar i gissningstävling så ökas svårigheten och omvänt
Belöningen för att få skapa ett block halveras vart fjärde år, efter 210.000 block. Förra halvering skedde i maj 2020 och nästa är 2024 då belöningen blir 3,125 BTC

Vem som helst kan sätta upp en dator och vara med i att försöka vinna tävlingen i att få skapa nästa block. Kod och instruktioner finns på Internet men för att ha en chans att tjäna pengar så måste man ha speciella ASICS och billig el. ”Mining” sker över hela världen, av privatpersoner eller dedikerade företag.

Processen att skapa ett nytt block var 10:e minut har pågått i princip utan avbrott sedan starten i januari 2009 och just nu skapas block 663.318 .

I all kod som bygger systemet finns avancerad matematik och kryptering, begrepp som eliptiska kurvor, SHA256 hash functions, Merkle trees svischar förbi hela tiden. Ibland förstår jag lite när jag läser/lyssnar men oftast så fastnar inget, mina kunskaper i inom området räcker helt enkelt inte till och jag bestämde mej tidigt för att inte lägga någon tid på detta.

Det samma gäller koden, t.ex. innehållet i en transaktion, hur verifieringen sker, kopplingarna mellan block men svaren på hur något fungerar finns alltid att hitta, om inte annat så kan man fråga på något forum, och nästan alltid är svaret för svårt för mej att förstå.

Det sker hela tiden en utveckling av ekosystemet Bitcoin på samma sätt som t.ex. Internet utvecklas. De stora förändringarna har namn som MimbleWimble, Schnorr signatures, Taproot, Segwit, MAST, Lightning Network, Liquid m.fl och utvecklar Bitcoin på olika sätt: anonyma transaktioner, fler transaktioner per block, snabbare och billigare transaktioner, spårbarhet när man vill osv.

Tittar man noga på systemet/nätverket ovan så är där två viktiga konklusioner, Bitcoin är

fullt ut decentraliserat, ingen och alla bestämmer. Där finns ingen VD som fattar beslut, att ringa eller ställa till ansvar
finns inte en enskild punkt att ”hacka” eller stänga ner. Skulle någon skapa felaktiga transaktioner, eller hela block, så väljer alla hederliga miners den korrekta versionen och hackers sitter med en version av blockkedjan som ingen använder eller erkänner. Skulle någon vilja stoppa Bitcoin så kommer det att leva kvar på alla andra ställen

Bitcoins egenskaper

System/nätverket skapar ett antal egenskaper för Bitcoin och det är dessa, enskilt eller i kombination, som gör uppfinningen Bitcoin till något alldeles unikt. I början var dessa egenskaper bara ord för mej men sakta över tid så har jag börjat inse och förstå hur dessa kan bygga ett helt nytt ekosystem för värde.

Jag använder de engelska begreppen, så ni känner igen er när ni läser vidare någon annanstans.

Peer to peer – överföringen av Bitcoin sker direkt mellan oss utan inblandning av någon tredje part.

Som att träffas och betala med kontanter minus att träffas. Eller som att Swisha minus banker, skillnaden mot Swish är:

det är inte våra pengar som vi har på banken, det är bankens pengar och de har en skuld till oss
när vi Swishar är fyra parter inblandade; min bank, din bank, Bankgirocentralen och Riksbanken. Totalt går det ca 15 meddelanden och godkännande tills överföringen är utförd

Decentralized – som jag skrev i slutsatsen ovan, alla och ingen bestämmer över Bitcoin och systemet/nätverket saknar en central punkt. Det är kod som processas av miljontals datorer runt om hela världen, dygnet runt alla dagar, av många personer och företag.

Open – vem som helst får vara med; som användare, utvecklare eller miner. Det är bara att ladda ner en plånbok på den enklaste mobiltelefonen och så är man igång. Ingen registrering, ingen ID-kontroll, ingen som ska godkänna att du får vara med. Detta ger de 4 miljarder vuxna personerna som saknar bankkonto en möjlighet att bli sin egna bank (”banking the unbanked” från första bilden). Det är bara att sätta igång att utveckla den nya idén du tänkt på som bygger på Bitcoin, kräver inga tillstånd, finns ju ingen att fråga om lov. Internet visade ju på ett extremt kraftfullt sätt vilken innovationskraft det finns när vem som helst, var som helst kan börja utveckla: Spotify som skakade om hela musikindustrin, bloggandet som skapade alternativa nyhets- och informationskällor, Skype, YouTube osv. Nu är det dags för allt kring värde! Och denna gången kommer det att gå fortare för nu finns ju internet, inte konstigt att banker tycker Bitcoin är en dålig idé …

Public – alla information finns där för alla: principerna, transaktionerna i blockkedjan, koden, utvecklingsförslagen. Inga beslut bakom stängda dörrar som gynnar några på andras bekostnad men debatten är het och ibland infekterad om nästa steg för Bitcoin.

Neutral – det är ju kod! Som fungerar på samma sätt hela tiden för alla.

Trustless – Du behöver inte lita på någon för att använda Bitcoin. Ingen bank, inget MasterCard.

Boarderless – Bitcoin bryr sig inte om gränser, fungerar på exakt samma sätt överallt i hela världen.

Permissionless – repetition – ingen att fråga om lov för att få vara med.

Immutable – gjort är gjort, har du tryckt på Skicka-knappen så går transaktionen inte att ändra eller dra tillbaka.

Censorship resistant – vill du göra transaktionen så gör du det, ingen kan stoppa dej. Ingen bank som stoppar eller reverserar betalningen, inget avslag av Swift eller Federal Reserve, New York branch (de kontrollerar och godkänner alla världens transaktioner i USD).

Anonymt – ingen koppling mellan min publika nyckel och mej som person. Men inte helt anonymt, alla lämnar spår på internet så det finns alla möjligheter att nysta upp det om man bara anstränger sig. och ryktet går att NSA har kopplingen nyckel som genererats när du laddat ner plånboken och IP-adressen. Men snart kommer vi att kunna välja om vi vill göra helt anonyma transaktioner.

Programmable money – det är ju kod! ”Om A & B är sant skicka Bitcoin till C”, ”skicka Bitcoin från A till B var 5 sekund från kl 7.00 till 16.00”. Det ska bli mycket spännande att se vad som kommer att utvecklas!

Begränsat antal – antalet Bitcoin kommer att stanna på 21 miljoner. Idag finns det 18,6 miljoner Bitcoin och det skapas 6,25 nya var 10 minut när ett nytt block skapas. I maj i år halverades belöningen att till 6,25 Bitcoin, 2024 halveras det till 3,125 osv. tills vi om 130 år är nere på 0,000000001.

Bitcoin har 8 decimaler och 0,00000001 Bitcoin kallas 1 Sat (från Satoshi) och motsvara idag 0,003 kr. Så svaret på frågan om Bitcoin kommer att räcka till alla är ja, men väldigt få kommer att ha en hel Bitcoin.

Och avslutningsvis Digital representation – Bitcoins transaktion innehåller ett fri-text fält och detta kan bl.a. användas för att skapa digital representation av värde, t.ex. en Volvo-aktie, en bil, hus osv.

Till toppen

Utöver Bitcoin finns ett 30-tal andra digitala valutor (t.ex. Ether, Stellar, EOS) som har andra egenskaper än Bitcoin men bl.a. med lägre säkerhet. Kryptografi är del av den teknik som används, därför kallas de cryptovalutor.

Tusentals projekt har egna ”coins” (även kallat tokens) som används som betalning för den tjänst de säljer.

Man växlar till sig eller köper/säljer sina cryptovalutor på någon av de 100-talet cryptobörserna, det är bara att Googla ”köpa Bitcoin” men var försiktiga, cryptovärlden är rena rama vilda västern.

Vad är pengar?

En sammanfattning av pengars historia:

För att något ska fungera som pengar behöver det ha tre egenskaper: fungera som betalningsmedel, behålla sitt värde över tid och fungerar som uttryck för värde (enheten på svaret på frågan ”hur mycket kostar det?”)
Människan har sedan väldigt länge haft behov av något som fungerar som pengar då byteshandel är mycket opraktiskt och ha ett sätt att kunna spara värde över tid
En gemensam nämnare för allt som fungerat som pengar fram till 1900-talet är att det funnits i begränsade mängder (”scarse” på engelska). Från ”fina" snäckor via salt till guld
Guld blev tidigt pengar och detta skedde på flera ställen på jorden samtidigt oberoende av varandra. Först som guldklimpar och från ca 500 f.Kr som mynt
Guld var först något som man använde för att spara i och som andra steg att använda som betalningsmedel
Papperspengar var från början insättningskvitton på guld men banken kom på att alla inte ville hämta ut sitt guld samtidigt så man skapade många kvitton mot samma guld som man lånade ut mot ränta
Alla valutor var kopplade till guld fram till första världskriget, sedan blev kopplingen lösare och lösare för att helt upphöra 1971

Dagens system kallas fiatpengar, från latin och betyder pengar som saknar ett inneboende värde. Systemet bygger helt enkelt på att vi litar på staten och att de ser till att det finns lagom med pengarna i förhållande till vår produktion av produkter och service. I Sverige idag skapas det ca 7% mer pengar per år medan vi producerar ca 2% mer tjänster och produkter (BNP).

Fiatpengar har provats flera gånger i historien men aldrig slutat väl. Många beskriver dagens system där affärsbankerna skapar pengar när de gör ett nytt lån som ett stort experiment.

Ekonomi är inte en vetenskap, det går inte att utföra repeterbara experiment för att se att resultatet blir samma varje gång och därför blir jag lite konfunderad när Riksbankschefen säger att deras forskning och teorier visar att högre inflation, mer pengar och negativa räntor är bra.

Något hände efter 1971, bilden nedan visar USAs totala skulder i förhållande till BNP och det ser ut på samma sätt för hela världen med samma skala. Hittade ingen uppdaterad bild men kurvan har vänt uppåt igen efter nergången i senaste finanskrisen.

Dagens pengasystem är i mina ögon trasigt och det finns två tydliga bevis för det

En krona idag köper inte lika mycket som den gjorde för t.ex. 10 år sedan, dvs det andra kravet på pengar, att de ska behålla värde över tiden, är inte uppfyllt
190.000.000.000.000 kronor i lån runt om i världen med negativ ränta. Det är billigare än gratis att låna pengar, dvs det finns så mycket pengar i världen så man behöver betala för att bli av med. Kan inte sluta väl.

Case closed.

Till toppen

Är Bitcoin digitala pengar?

Många av Bitcoins egenskaper skulle kunna göra dem till utmärkta pengar. Den enklaste tanken är nog ”digitalt guld”, dvs vi hoppar tillbaka 100 år i historien då alla valutor var kopplade till guld. Guld har flera egenskaper som gör det till bra pengar: rostar inte, svårt att förfalska, förhållandevis enkelt att dela upp i mindre bitar och framförallt begränsad mängd. Detta har gjort att guldet behållit sitt värde över långa tider och än idag. Läste någonstans att ett guldmynt (1 ounce, 31 gram) kunde försörja en familj en månad för 200 år sedan och detsamma gäller idag, skum jämförelse men ni fattar principen.

Jämför man guld med Bitcoins egenskaper: decentralized, open, trustless o.s.v. så är likheterna stora. En annan stor likhet är att man äger guld och Bitcoin, där finns ingen motpart till skillnad från dagens pengar som bygger på att det finns en skuld, dvs dina pengar är någon annans skuld (som jag skrev ovan, våra pengar skapas när en bank ger ut ett lån och här finns det en lååångt inlägg om detta).

Anledning till att guld vann över alla andra möjliga pengar (silver, koppar, fina snäckor) är att utbudet är begränsat och att det alltid varit dyrt att hitta mer. Här har Bitcoin en stor fördel mot guldet – nästa år kommer den %-mässiga ökningen av nya Bitcoin (eller ”stock-to-flow”, det nyuppväckta uttrycket i Bitcoinvärlden) vara ungefär samma som guld för att om 4 år ha en lägre ökningstakt än guld. Och 2028 efter ytterligare en halvering av blockbelöningen kommer ökningen att vara under 1% för att bli nära 0% 12 år senare.

Ytterligare skillnader, där finns flexibilitet i utbudet av guld – dyrt guld, fler gruvor och omvänt. Bitcoin har ingen flexibilitet i utbudet, priset får fånga alla variationer i efterfrågan. Och såklart, eftersom Bitcoin är digitalt så är alla transaktioner billigare och snabbare, det är rätt besvärligt och dyrt att hantera guld.

Bilden nedan är från ett tweet av Bitcoinvärldens nya idol, PlanB och beskriver på ett bra sätt hur utvecklingen skulle kunna bli. Titta noggrant på hur datorerna är kopplade i de två sista stegen.

Jag tror sista steget bland annat hänger på om ”digital scarcity”, dvs begränsningen av antal Bitcoin, blir accepterat av vanliga människor och i finansvärlden. ”Digital scarcity” är väldigt abstrakt, hur kan något som inte finns fysiskt vara begränsat? Det digitalt begränsade går ju bara att kopiera! Eller? Vad det inte detta som Satoshis uppfinning löste?

När man tänker efter så är ”vanliga elektroniska pengar” också rätt abstrakt, siffror i datorn. Jag tror det är två saker som gör dessa enklare att acceptera, dels är det enkelt att ”växla till sig” fysiska kontanter, dels så har de växt fram förhållandevis sakta i små steg under de senaste 50 åren. Skillnaden mot Bitcoin är ju faktiskt inte stor, mer än att ”vanliga elektroniska pengarna” verkar finnas i obegränsade mängder och bygga på att man behöver lita på en tredje part …

Kanske är problemet med att ta till sig ”digital scarcity” är en generationsfråga? Sannolikheten är rätt stor att de som föds idag kommer att tycka att papperspengar är något konstigt och ovanligt.

För att Bitcoin ska kunna bli ”digitala pengar” behöver de utvecklas. Det fungerar inte att vänta 10 minuter för att genomföra en transaktion och dagens blockkedja klarar inte av särskilt många transaktioner per block.

Detta utvecklingssteg har plågat Bitcoinvärlden de senaste åren. Fundamentala värderingar som påverkar balansen mellan utvecklare, miners och användarna ställdes mot varandra där skiljelinjen gått mellan att öka blockstorleken för att lösa delar av problemet eller att utveckla ett lager ovanpå Bitcoin.

De senare vann, blocken kommer att fortsätta vara små så att vem som helst kan ha en kopia av blockkedjan och vara miner och ett lager ovan på Bitcoin håller på att utvecklas. Projektet kallas Lightning Network och håller precis på att rullas ut och där kan man göra momentana och nästan gratis transaktioner i ett system som kommer att skala upp efter behovet. Effekten för oss användare är att vi kommer att behöva ha två olika fack i våra plånböcker, ett ”sparkonto” och ett ”transaktionskonto”.

Bitcoin är inte ”digitala pengar” för mej idag men har alla möjligheter att bli det.

Vi skulle i så fall nu vara i samma fas som guldet var för 5.000 år sedan, man samlar på sig för man tror att de minst ska behålla sitt värde över tid. Visst, anstränger man sig kan man handla för Bitcoin men kolla med honom som för några år sedan köpte en pizza för 10.000 BTC (3 miljard kr idag) vad han tycker om det köpet idag. Jag tror inte det finns någon som anser att Bitcoin är ett etablerat betalningsmedel idag, ännu mindre en enhet man uttrycker värde med.

Det som behöver ske för att Bitcoin ska bli ”digitala pengar” är att fler personer börjar använda Bitcoin eller att mer sparpengar ”investeras” i Bitcoin. Båda driver troligtvis priset uppåt över tid vilket skapar en uppåtgående spiral med fler personer som vill ha Bitcoin. Det uppstår en nätverkseffekt, som när internet skapades och fler användare gjorde att fler hemsidor och tjänster utvecklades som gjorde att fler kopplade upp sig.

Avslutningsvis –svaret om Bitcoin är pengar är ju inte svart eller vitt.

Till exempel skulle Bitcoin kunna bli ”digitalt guld” som guld är idag, något som behåller sitt värde över tid men inte fungerar för betalningar. Eller så blir Bitcoin ett av flera alternativ man kan använda när man ska betala.

Eller basen för alla andra pengar, de första 5.000 åren i pengars historia då marknaden fick styra så fanns det alltid bara en vinnare och det var de pengarna med lägst utspädning.

Till toppen

Ekosystemet Bitcoin

Ekosystemet kring Bitcoin växer så det knakar, även om man följer det dagligen så går det inte att hänga med i allt som händer. Allt bygger på uppfinningen Bitcoin men allt är inte Bitcoin, många utvecklar med egna blockkedjor och egna cryptovalutor, många som open source men även många banker och företag provar att utveckla tjänster och sina verksamheter i slutna projekt långt ifrån Bitcoins egenskaper. I den senare kategorin hittar vi många av världens centralbanker som håller på att utveckla digitala centralbanksstyrda valutor, t.ex. Riksbankens projekt eKronan.

Parallellen med internets framväxt under 90-talet är stor, tiden när jag försökte ha koll på nya hemsidor i ett försök att förstå vad man kunde använda internet till och samtidigt så pågick det ju en utveckling av infrastrukturen som gjorde internet snabbare och med fler funktioner.

Precis som i början av internettiden söker och provar projekt och företag sig fram just nu. Vissa kommer att lyckas, andra är tidiga medan en del inte blir något, antingen för att det inte finns något behov, de klarar inte av att utveckla idén eller så är den inte anpassad för uppfinningen Bitcoin.

Flera av uttrycken i rutan i början av texten är kopplade till utvecklingen av ekosystemet:

“Value – from analogic to electronic to digitized” - idag är vi i andra fasen, dagens användningssätt av våra ”vanliga elektroniska pengar” bygger på manuella arbetssätt som blivit snabbare och bättre med hjälp av datorn. Men när våra pengar har ett digitalt ursprung kommer man fullt ut kunna digitalisera lösningar kring värde, egenskapen programmerbara pengar, och som jag skrev tidigare, ska bli riktigt spännande att se vad man kommer att utveckla.

”Money is the first application of Bitcoin” – framför allt egenskapen Trustless, dvs att man inte behöver lita på tredje part gör att man kan ersätta väldigt mycket på internet, mer om det nedan under web3 nedan.

“The adoption of digital currencies is inevitable” – Bitcoin har öppnat pandors ask, även om Bitcoin inte blir digitala pengar så kommer utvecklingen inte att gå att stoppa, se ovan minus Bitcoin.

”Operating system of internet of value” – “vinner” Bitcoin mot alla andra pengar och cryptovalutor så kanske vi aldrig kommer att prata om Bitcoin, det blir som TCP/IP, http, SMTP dvs protokoll som internet bygger på med den skillnaden att vi har möjligheten att äga en liten bit och få del av värdet på protokollet. Denna är svår att ta in ...

Nedan ett litet smakprov på sådant som redan finns eller är på väg att utvecklas.

Bitcoins kärnfunktioner

Mindre storlek på transaktionerna så det går att få in fler i samma block
Anonyma transaktioner
Full spårbarhet av enskilda Bitcoin
Enklare och bättre programmeringsspråk för att förbättra egenskapen ”programmerbara pengar”

Bitcoin lager 2

Sidokedjor, dvs att man flyttar över Bitcoin till en annan blockkedja med andra egenskaper för att sedan vid behov/önskemål kunna flytta tillbaka dem. T.ex. om man vill göra transaktioner snabbare än var 10 min och ha transparanta när man vill (ex. företag som flyttar pengar mellan dotterbolag som inte vill att någon ska se det men samtidigt göra revision möjlig)
Lightning Network, se under rubriken Digitala pengar

Spara & låna

Plånböcker och förvaring. Lösningar lämpliga för stora och små belopp, för privatpersoner och företag
Universella plånböcker, dvs en plånbok med Bitcoin, andra cryptovalutor, eKronor och aktieportföljen med automatisk växling till valutan du valt som basvaluta
Sparprodukter för Bitcoin med ränta
Låna med Bitcoin som säkerhet

Betala

Stora överföringar och betalningar, anpassade för företag och banker
Automatiserade betalningar, t.ex. löpande betalning av el, titta på TV
Mikrobetalningar, t.ex. för att läsa en artikel på en hemsida, ge dricks

Finansiell infrastruktur

Bitcoinbörser, för privatpersoner och finansvärlden, med belåning och möjlighet att ”gå kort”. Centraliserade och decentraliserade börser
Bitcoinfonder, trackers och ETFer
Terminskontrakt på Bitcoin
Optioner på Bitcoin
Transparens, Bitcoinpriset integrerat i professionella handelsplattformar

Digital representation

”Stable coins”, dvs en cryptovaluta som är knuten till en vanlig valuta. T.ex. Tether mot USD och Facebooks Diem (tidigare Libra) mot en korg av valutor
Aktier och aktiehandel, handel dygnet runt alla årets dagar, global marknad, omedelbart ägande, handel med delar av en aktie, automatiserad utdelning
Obligationer och lån, som aktier
Finansiella derivat som optioner, swapar, cds
Coins backade av guld, silver och andra råvaror
”Allt” som har ett värde och idag finns i ett centralt register t.ex. fastigheter och bilar

Web3 - Internets utveckling har av vissa delats in i steg där

Web0 är internets föregångare Arpanet från 1969, 80-talet med bulletin boards och FTP-servers
Web1 när internet blev allmänt med start 1990 med den första webbläsaren och Windows 95 med stöd för Internet. Internet var då fokuserat på information som tidningar, radio, e-post
Web2 är fasen vi är i idag med sociala medier, e-handel och streaming

Vi är nu då på väg in i Web3 - ”the trustless web” – som bygger på uppfinningen Bitcoins egenskap ”trustless”, dvs vi kan utveckla tjänster som tar bort tredje part och bank från dagens tjänster. Tjänsterna utvecklas som open source och betalas med Bitcoin eller någon token. Det finns gott om tjänster som behöver tredje part för att koppla ihop två parter: Blocket, Facebook, Spotify, banker, spelbolag, el-handel, BankId, aktiehandel, listan är lång. Till dessa kan man lägga alla tjänster som har en påverkan på den personliga integriteten där vi idag inte själva på ett enkelt sätt kan påverka hur vår information och data används vilket man kan med uppfinningen Bitcoin.

De flesta av dessa +10.000 projekten är open source och bygger på att de har en egen token som man betalar tjänsten med. Sidan coinmarketcap.com listar alla dessa tokens och är en bra sammanställning för att få en inblick i vad som håller på att utvecklas och listan är lång och i många fall är projekten ambitiösa, t.ex. ett nytt internet, ersättning till GPS, köpa AI-kapacitet eller decentraliserad datalagring, betting/spel, datorspel. Utöver dessa finns en mängd projekt som bygger olika typer av infrastruktur för ekosystemet.

Jag följer några projekt/idéer lite mer noggrant:

Internet of things, dvs utrustning (bilar, kylskåp, träningsdata, …) som skapar data med automatik kan med fördel lagras på en blockkedja där man som användare har full kontroll, inte Volvo eller Electrolux. Ett projekt inom detta område är IoTeX
Streamr har skapat en plattform där man kan sälja sin personliga data
Digital identitet, som BankId men på en oberoende blockkedja där man kopplar all information kring sig själv (”digital twin”), verifierad med ett sigill från t.ex. Skatteverket och där jag har 100% kontroll över vad där finns och vem som har tillgång. EU driver på, bl.a. Microsoft har ett stort open source projekt inom detta område
Crowedfunding av lån till byggprojekt, Smartlands är ett projekt inom området
Infrastrukturprojektet Blocknet som skapar interkompabilitet mellan blockkedjor, så man kan betala alla dessa tjänster med Bitcoin

Det finns många andra projekt som ska förbättrar andra områden, till exempel har Lantmäteriet kört ett projekt för att förenkla och snabba på fastighetsaffärer med hjälp av smarta kontrakt (annan benämning för programmerbara pengar), projekt som tittar på att ha sjukvårdjournaler på en blockkedja och använda en blockkedja vid val. Ett annat intressant område är bistånd och välgörenhet, med hjälp av spårbarhet av Bitcoin kan man följa upp hjälpen så att den hamnar på rätt ställe. UNHCR har visat stort intresse för Bitcoin, delvis för att ta emot gåvor men även som ett sätt att distribuera pengar i flyktingläger.

Besparingarna är riktigt stora om man kan ta bort tredje part. Om vi bara tänker på pengarna och tar aktiehandel som exempel så är fyra parter inblandade när man handlar med en aktie idag; min handelsplattform (typ Avanza), börsen där aktien byter ägare (OMX), Euroclear som registrerar ägarbytet och säljarens handelsplattform, alla behöver betalas och processen tar 3 dagar innan allt är klart. Stegen ser liknande ut vid betalning i affären med kort (ca 2% av priset) eller en bankbetalning. I en Bitcoinvärld sker bytet direkt mellan köpare och säljare momentant med en mycket liten avgift. Till detta ska vi lägga hanteringen av personlig data där varje centralt system är en riskpunkt, hur många gånger varje månad läser vi inte om stulna kontokortsuppgifter, läckta lösenord eller att bolag sålt uppgifter om oss utan vårt godkännande.

Banker och företag som påverkas direkt eller indirekt kan delas upp i två grupper: de som stretar emot och de som påbörjat en anpassning. I den förra gruppen finns många av världens banker och jag jämför dem med musik- och filmindustrin i början av 2000-talet. Antalet rapporter från dem om att Bitcoin bara används av kriminella och saknar värde är många och striden mellan banker och Bitcoin har knappt startat, kan bli en tuff strid för båda.

Inom finansvärlden finns det många företag som påbörjat anpassningen, i hopp om att hitta en nisch och förhoppningsvis leva vidare om Bitcoin vinner. Exempel är ICE, värdens största börs som äger bl.a. New York Stock Exchange, fondbolaget Fidelity, MasteCard är med i denna gruppen, som tills för någon vecka sedan var med i Facebooks Libra-projekt.

Ett bolag som dykt upp många gånger i flödet hos mej är revisionsjätten EY, de verkar satsa stora resurser på att utveckla produkter för att hjälpa företag komma igång med Bitcoin och automatisera betalningsflöden och bokföring.

Jag tror att de flesta lite större företagen har någon typ av Bitcoin eller cryptoprojekt på gång, vissa för att utveckla sin verksamhet, andra för att ha koll på vad som händer.

Det har gått rykten länge om att ett bolag i USA planerar att använda Bitcoin för att flytta pengar mellan dotterbolag och besparingarna skulle bli stora, från idag ca 1% i bankavgift (så $1 miljon för en överföring på $100 miljoner) till $0,5 för en Bitcoin-transaktion. När de fått det att fungera så är inte steget långt till att skicka ut en instruktion till de större underleverantörerna att betalningen kommer att ske i Bitcoin.

Avslutning

Det är mycket intressant att följa utvecklingen i Bitcoins ekosystem, det är en kreativ och dynamisk värld där många av de smartaste är med.

Även centralbankernas ambition att skapa egna digitala pengar är riktig intressant, dels tekniken de väljer för att göra det säkert men även påverkan på bankerna. Det är inte helt oproblematiskt med eKronor, t.ex. blir det enkelt att införa negativ ränta för privatpersoner som IMF föreslagit om det inte finns några kontanter.

Modellen med egna coins har hittills inte fungerat, där finns nog inget coin som stigit i värde sedan de introducerades (i det som kallades ICO, initial coin offering). För att de ska ha ett värde behöver de två komponenter, dels att tjänsten efterfrågas, dels att folk använder dem som sparpengar och det har inget av projekten lyckats med. Men någonstans byggs just nu nästa Amazon och deras coin har med stor sannolikhet ett värde. Jag är fundersam till många av projekten som företag driver och som inte bygger på Bitcoin. De använder den ”magiska” blockkedjan som i min värld bara är en dålig och dyr databas och utnyttjar inte någon av Bitcoins egenskaper. Känns som ”hype” men det finns säkert projekt som är intressanta, det är bara jag som inte hittat dem.

Till toppen

Nuläget

Vi är tidiga i Bitcoins utveckling och det är åtminstone ett par år kvar tills Bitcoin är en del av vår vardag. Om vi jämför med internet igen så var det 1995 som Telia började erbjuda uppkoppling, Windows 95 supportade internet och antalet användare började växa snabbt. Bitcoin-världen är något år innan motsvarande tidpunkt.

Jag tror att de allra flesta i västvärlden har hört talas om Bitcoin men det är bara en mycket liten del av befolkningen som förstår vad Bitcoin är och en liten större klick som äger Bitcoin för att de sett att priset går upp över tid.

Användandet varierar per land, nedan en ny undersökning och man ser tydligt att länder med skakiga valutor som Turkiet och Argentina ligger högt. Tror dock man ska vara lite försiktig med att dra slutsatser från undersökningen, de har frågat ganska få per land.

Det är fortfarande lite krångligt att skaffa och hantera Bitcoin, handgreppen känns lite som när jag tillbringade en hel natt med att få igång modemet hösten 1995. Många okända begrepp och mycket ”trial and error”, nu är skillnaden att det inte finns någon kundtjänst men man fixar det med hjälp av internet.

Bitcoin idag är till största delen ett sätt att spara (spekulera) men det går att använda dem som pengar, både på internet och i verkliga livet. Exemplen är många, precis som man kan förvänta sig när vem som helst, var som helst i världen kan utveckla en tjänst, nedan några exempel. Det finns flera websidor som listar ställen man kan använda Bitcoin på, t.ex. coinmap.org med 15.000 butiker, caféer, restauranger etc. runt om i världen eller bitcoin.travel som listar hotell och flygbolag.

Presentkort är en annan del, t.ex. det svenska bolaget Bitrefill. Vill man skaffa Bitcoin och är i Tyskland så finns där automater som man växlar till sig Bitcoin eller Bitcoin till kontanter. I Schweiz kan du köpa tågbiljetter. Välgörenhet är en annan del, Wikipedia bygger på bidrag och dit kan man skänka Bitcoin, UNHCR nämnde jag tidigare. Kasino och datorspel var tidigt ute och accepterade Bitcoin, både för insättning och uttag. Nästa gång du byter din Ferrari så kan du betala med Bitcoin. Och porr såklart.

Det finns flera tjänster som bygger på Lightning Network t.ex. har Tippin.me byggt en plugin så att man enkelt kan betala dricks på en hemsida man gillar. Såg igår en film på en maskin där man kunde köpa öl ur tapp med hjälp av LN betalning.

Ett annat förhållandevis stort användningsområde är de som arbetar utomlands och skickar hem pengar. Istället för att betala Western Union 15% av beloppet använder de Bitcoin för $0,5. Bitpesa hjälper företag i Afrika och Asien att flytta pengar mellan länder.

Många av web3-projekten fick in pengar genom sina ICOer 2017 och har sedan dess byggt och utvecklat sina idéer. Det rapporteras flitigt att man nått milstolpar men de flesta verkar ha ganska långt kvar till lansering.

Flera av världens länder håller på att anpassa sin lagstiftning till Bitcoin och cryptovalutor; Schweiz, Singapore, Malt, Estland, USA, Japan, Storbritannien, Portugal m.fl. men inte i Sverige och inom EU sker inget gemensamt arbete vad jag vet.

Anpassningen sker inom flera områden:

hur vinster på Bitcoin ska beskattas (flera länder har satt 0%)
att tillgångar som aktier, fastigheter etc är lagligt bindande att ha på Bitcoins blockkedja
att smarta kontrakt (programmerbara pengar) är lagligt bindande
möjligheten att betala skatt med Bitcoin

Har känslan att Sverige inte riktigt är med i utvecklingen av Bitcoin. Visst finns det företag som Safello, Bitrefill och några till men inte samma dynamik som det finns i crypto-vally i Zug, Schweiz, i Berlin med stora cryptokonferenser eller en regering som skapar e-medborgarskap som i Estland. Enda gången jag hört något från regeringen var när finansmarknadsminstern Per Bolund kommenterade att man skulle vara försiktig med Bitcoin för att priset är volatilt.

Bitcoin som investering har varit riktigt bra! Investeringen är okorrelerad mot andra finansiella investeringar men volatiliteten är extrem, vi hade precis månadens 10% förändring, denna gången uppåt.

De första pålitliga siffrorna kring Bitcoins pris är från sommaren 2011 då de handlades för $12 och idag står de i $29.200, dvs upp ca 760.272% på 9 år vilket ger en årlig avkastning på 170% (med ränta på ränta).

Bilden nedan visar hur en portfölj hade avkastat med 1% Bitcoin jämfört med OMX30.

Om man investerat i en fond med OMX30 den 2 januari 2012 och fått 3% direktavkastning per år som återinvesterats hade den årliga avkastningen tills idag varit 10%, samma om man startade 2/1 2013. Hade man istället tagit 1% i Bitcoin och resterande i OMX30 så hade den årliga avkastningen varit 64%. Även under år med den extrema uppgången i OMX30, t.ex. 2019, så hade 1% Bitcoin skapat 2-3% mer avkastning i portföljen.

Till toppen

Hot mot Bitcoin

Jag letar aktivt och läser det mesta jag ser från de som inte tror på Bitcoin. Och de är inte svåra att hitta, speciellt på Twitter och de kommer från alla professioner; regeringar, centralbanker, banker, ekonomer, finans, IT-folk. Men det har hänt något det senaste året, många som var öppet kritiska har svängt och har börjat se Bitcoin för vad det är, en smart uppfinning som kan bli något. 95% av de som är emot ignorerar jag, deras kunskapsnivå är för låg. De har aldrig kommit förbi ”det dummaste jag hört” eller så har de gjort teknisk analys på Bitcoin-priset och kommit fram till kursen är på väg till 0.

De med mer argument kan man dela in i två grupper, dels de som inte tror att Bitcoin blir någon som flertalet kommer att använda, dels de som tror att staten kommer att förbjuda användningen av Bitcoin. Nedan några funderingar kring dessa två samt ytterligare två som dyker upp ibland.

Användarna dyker inte upp

Det finns inga bra siffror på hur många som äger Bitcoin, vissa gissar 25 miljoner, andra 250 miljoner. Antalet plånböcker är en indikation men samma person kan ha flera plånböcker eller dela den med flera samtidigt t.ex. det finns många som aldrig tar ut sina Bitcoin från börserna (vilket är riktigt dumt av många skäl, ”not your keys, not your Bitcoin”). Men tittar man sammantaget på statusen på Bitcoin-nätverket som jag gjorde i del 1 och låter antalet plånböcker vara en proxy så växer antalet användare med ca 50% per år de senaste åren.

Så risken mot Bitcoin skulle då vara att denna trend bryts och några anledningar skulle kunna vara:

Bitcoin är för abstrakt som pengar, det är bara entusiasterna som bryr sig och det blir färre och färre nya entusiaster. Bitcoin blir som ”Pokemon-kort”, lite hype, sen en liten klick som håller fast vid dem för att sedan tyna bort
Priset är för volatilt så ingen vill ”spara” i Bitcoin
Utvecklarna klarar inte att få fram smidiga lösningar för att köpa, förvara och använda Bitcoin samt ingen av web3 applikationerna slår igenom
Propagandan mot Bitcoin blir för stor: ”det är bara brottslingar och terrorister som använde Bitcoin” och man väljer att tro på det
Världens centralbanker hittar en lösning på problemen med dagens valutor (negativa räntor, ständig försämring av köpkraften, en annan valuta än dollarn för världshandeln)

Så håll ögonen på utvecklingen av Bitcoin-nätverket, börjar ökningstakten i antalet plånböcker minska så är det detta hot som börjar hända.

Staten förbjuder Bitcoin

Jag tror världens styrande är väldigt kluvna till Bitcoin (de som förstått Bitcoin, vilket inte verkar vara så många). På plussidan står enorma effektivitetsvinster när tredje part kan tas bort, ett slut på alla system som läcker personuppgifter och en väg ut ur dessa oförståeliga negativa räntorna. Bitcoin kanske är lösningen på den avstannande ekonomiska utvecklingen?

Den första punkten på minussidan är att staten förlorar kontrollen över räntor och penningmängden i ett 100%-Bitcoin scenario. Alla världens stater lever med Keynes ekonomiska teori från 1930-talet att staten kan/ska stimulera ekonomin i nergång och strama åt när inflationen stiger men det fungerar ju bara delvis i en Bitcoin-värld. Denna punkt känns inte direkt akut så jag tror inte detta är något hot man känner idag men kan bli senare.

Den andra punkten är skatter, det kommer att bli mycket svårare för Skatteverket att kontrollera våra inlämnade uppgifter. Idag fungerar banken som navet i denna kontroll men den möjligheten försvinner med Bitcoin och något nytt system måste byggas upp. Detta tror jag oroar de styrande mest. Så länge som Bitcoin bara är till för att ”spara” så har de situationen under kontroll, bankerna fungerar fortfarande som en kontrollpunkt. Är rätt säker på att Skatteverket har skickat ut en instruktion till bankerna att de ska anmäla insättningar från Bitcoin-börser så att de kan kontrollera att vi deklarerar kapitalinkomster på Bitcoin. Det är om Bitcoin börjar bli accepterat som betalningsmedel som det blir svårt, miljarder transaktioner utanför banksystemet som blir svåra att kontrollera och som dessutom med dagens skattelagar ska redovisas som valutaaffärer i deklarationen.

Och så har vi kontrollerna kring penningtvätt och terrorfinansiering. Här kan man ju hoppas att det dyker upp lite sunt förnuft, det är ju inte så att dagens regler fungerar, ”alla” banker verkar inblandad i penningtvätt om bara beloppen är tillräckligt stora och de kriminella ligger, och har alltid gjort, ett steg före.

Jag har svårt att se hur ett förbud skulle fungera. Skulle staten skapa en lista med godkända betalningsmedel? Omvänt fungerar inte, listan över cryptovalutor växer hela tiden. Dessutom tror jag det redan är för sent, en sådan lagstiftning kommer bara accepteras om den bara påverkar ett fåtal, dvs nu, och det finns ingen diskussion alls om det. Att Bitcoin och cryptovalutor skulle kunna förbjudas på global nivå tror jag är helt omöjligt, just nu kan man ju inte komma överens om något. Jag ser snarare en tendens på andra hållet att där finns ett race mot att vara först i utvecklingen, både bland stora och små länder.

Ett alternativt kontrollsystem för skatter i en Bitcoin-värld skulle kunna byggas upp genom att man lagstiftar att alla företag och privatpersoner är tvungna att registrera sina publika nycklar hos Skatteverket. Detta tror jag skulle fungera ganska väl, de allra flesta vill följa lagen och de som inte vill göra det fuskar säkert redan idag.

Inte Bitcoin men annan cryptovaluta

”Varför skulle det första försöket till cryptovaluta vara den bästa? Såklart det kommer något bättre som kommer att ersätta Bitcoin.”

Det finns flera tekniska lösningar som ser bättre ut än Bitcoins men som jag försökte visa ovan så är tekniken bara en del av Bitcoins egenskaper, t.ex. att Bitcoin är fullt ut decentraliserad är troligtvis den viktigaste egenskap. Alla de nya ”bättre” cryptovalutorna har en ledare som ansvarar för utvecklingen och fattar beslut om framtiden. Ingen av dessa andra cryptovalutorna har lyckats locka över flertalet utvecklare eller skapat en användarbas som är i närheten av Bitcoins.

Det är väl värt att hålla ögonen på men jag tror inte detta kommer att hända. Bitcoin har visat en förmåga att anpassa sig, skulle det dyka upp något mycket bättre så kan Bitcoin utvecklas på det hållet.

Hackning

Det har såklart gjorts många försök att hacka Bitcoin men ingen har lyckats. Utan att vara expert på området skulle jag gissa att försöken att hacka är av två typer:

Stjäla andras Bitcoin genom att knäcka den privata nyckeln
Lägga till nya egna Bitcoin i blockkedjan

Krypteringsalgoritmerna fungerar och ”miningen” ser till att det inte skapas ”extra” Bitcoin.

En variant av att hacka Bitcoins blockkedja är att göra en ”51% attack”. Det går ut på att minst 51% av alla miners bestämmer sig för en annan blockkedja än den korrekta. Det är mycket dyrt och i praktiken omöjligt att genomföra, miningen blir mer och mer utspridd över världen och ingen enskild miner är i närheten av 51% av hash raten (antalet gissningar på slumptalet).

Ett hot mot första punkten kan vara kvantdatorer men hela Bitcoin-världen tar det med ro. Kvantdatorer är trots dagens nyheter långt borta och krypteringen och ”miningen” kommer att utvecklas parallellt med kvantdatorerna är argumenten.

Den hackning av Bitcoin man läser om varje månad i tidningarna är mer som inbrott på banken. Cryptobörserna har plånböcker med kundernas Bitcoin och det är dessa som blir hackade. Det mest kända hacket är Mt. Gox 2012, då världens största Bitcoinbörs och många var rädda för att detta skulle döda Bitcoin men så blev det inte.

Till toppen

Framtiden

En av de första spekulationer kring hur Bitcoin kommer att utvecklas gjordes av Trace Mayer för flera år sedan. Han delade in utvecklingen i 7 steg och vi befinner oss på första steget även om där är aktivitet i de övriga också. Stegen är:

Speculation
Merchant Adoption
Consumer Adoption
Security
Developer Mindshare
Financialization
Adoption as a World Reserve Currency

och finns beskrivna i detalj här.

Det spekuleras friskt i vad uppfinningen Bitcoin kan leda till men jag tycker det är svårt att beskriva. Det känns ofta som inslaget i SVTs Tekniskt magasin (1994?) när det enda praktiska exemplet på vad man kunder använda internet till var – kokböcker. Inget om att man skulle kunna göra kirurgiska ingrepp på distans eller att all världens media skulle flytta dit.

Jag hoppar över att klä begreppen nedan med praktiska exempel, ni får gissa själva:

ge alla världens människor tillgång till ”bankkonto” och ”banktjänster” på samma villkor
omedelbara, billiga transaktioner direkt mellan oss av allt som har värde, när som helst på dygnet och från diskreta till kontinuerliga betalningar
kontroll över all sin egna data och anonymitet när man vill
programmera allt som går att programmera, av vem som helst, var som helst
ny organisationsform DAO – decentralized autonomous organization, regelstyrda decentraliserade organisationer

Bitcoin som investering är enklare, $100.000 eller $1 om några år, antingen så får Bitcoin fäste i världen eller så blir det som ett Pokemon-kort. Med tanke på hur antalet användare växer, tillväxten i mängden sparpengar i Bitcoin, en samlad bild över all utveckling som sker och hoten så tror jag sannolikheten är hög för att Bitcoin är här för att stanna, sisådär 80% chans i min värld.

Till toppen